Så blir högläsningen språkutvecklande
Att läsa högt är inte bara en stund för gemenskap och berättelser – det är också en av de mest effektiva vägarna till att utveckla barns språkliga förmågor. Genom att arbeta med rim, rytm, ljud och ord under högläsningen kan pedagoger stärka barnens fonologiska medvetenhet – en nyckelfaktor för den framtida läsinlärningen. Här hittar du tio goda råd för hur du kan göra högläsningen till en lekfull och språkutvecklande stund i förskolan och skolan.
1. Lek med rim och ramsor
Rim och ramsor är ett av de mest effektiva sätten att väcka barns uppmärksamhet för språkets ljud. När barn hör att ord kan låta lika på slutet – som ”mus” och ”hus” – börjar de förstå att språket är uppbyggt av mönster. Genom att läsa böcker och ramsor med mycket rim och sedan låta barnen fylla i det sista ordet, tränar du både deras minne, ljudkänsla och språkliga lekfullhet.
2. Betona ljud och stavelser
När du läser kan du förstärka de första ljuden i vissa ord, eller klappa tillsammans med barnen för att markera stavelser. ”Virvelvind” kan till exempel delas upp i tre klappar: Vir-vel-vind. Det hjälper barnen att uppfatta språkets rytm och struktur, något som senare blir en grund för att förstå hur ord kan delas upp i bokstäver och ljud när de lär sig läsa.
3. Upprepa ord och ljud
Barn behöver många upprepningar för att lägga märke till språkets byggstenar. Genom att stanna upp vid viktiga ord i texten, säga dem långsamt och gärna upprepa dem flera gånger, får barnen en chans att höra ljuden tydligare. Att leka med ljudet – t.ex. ”ssssol, sol, sol” – gör det både roligt och pedagogiskt.
4. Ställ ljudfrågor
Högläsningen blir mer interaktiv när du för in frågor om språkets ljud. Fråga till exempel: ”Vilket ord börjar med samma ljud som boll?” eller ”Vilket ord rimmar på katt?” Sådana frågor tränar barnen i att identifiera och jämföra språkljud, en förmåga som är helt central för att senare kunna ljuda ihop ord vid lässtarten.
5. Läs böcker med språkljud i fokus
Välj gärna böcker med allitteration (ord som börjar på samma ljud: ”Sara såg sju små sjömän”) eller nonsensord som får barnen att fnissa. Språklekar i bokform gör det enkelt för dig att väva in fonologisk träning i en naturlig kontext, och barnen upplever det som en rolig berättelse snarare än övning.
6. Lek med ord under läsningen
Högläsningen kan utvecklas till språklekar mitt i berättelsen. Stanna upp och undersök ord: ”Vad händer om vi tar bort /s/ i sol? Jo, då blir det ’ol’.” eller ”Vad händer om vi byter /b/ i bil mot /f/? Då blir det fil!” Denna typ av lekar utvecklar barns förmåga att analysera och manipulera språkljud, en nyckel till avkodning.
7. Koppla läsningen till rörelse
Barn lär sig bättre när flera sinnen aktiveras. Låt barnen hoppa ett steg för varje stavelse, klappa takten till rim eller markera ljud med rörelser. När kroppen är med blir ljudleken mer konkret och lättare att minnas. Det gör att barnen både hör, känner och ”gör” språket samtidigt.
8. Uppmuntra barnens egna ljudlekar
Barn hittar ofta på egna språklekar – de rimar, byter ut ljud eller hittar på nonsensord. Som pedagog kan du bekräfta och uppmuntra dessa lekar. Genom att bygga vidare på barnens initiativ visar du att ljud och språk är något man får leka med, och du gör fonologisk medvetenhet till en naturlig del av vardagen.
9. Använd flera språk som ljudresurs
Barn i flerspråkiga miljöer kan jämföra ljud mellan språk. Lyft fram skillnader och likheter: ”På svenska säger vi ’katt’, men på arabiska säger vi ’qit’. Hör ni att båda börjar med ett hårt ljud?” Denna typ av reflektion stärker både barnens fonologiska känslighet och deras språkidentitet – varje språk blir en tillgång.
10. Gör det lekfullt och lustfyllt
Det viktigaste är att fonologisk träning inte blir en ”övning” i formell mening utan en rolig del av högläsningen. Bygg kojor, använd handdockor eller gosedjur som får vara med i rimleken. Låt barnen leka och experimentera fritt. När högläsningen är en språkleksstund fylld av nyfikenhet vill barnen gärna vara med – och det är då lärandet blir som starkast. Ta nästa högläsning utomhus och läs om ett skogsäventyr samtidigt som barnet/barnen får leka det du läser.
